Vid frukosten idag åt Viktor yoghurt. Hej intresseklubben!
Efter flera portioner tittar han uppfordrande på sin far, rynkar pannan och säger strängt:
"Mera Yoggurt PAPPA!"
När pappa säger nej, eftersom Viktor redan är uppe i en halvliter av det goda, vänder sig Viktor mot sin mor med blida ögon och ett fint litet leende och säger mycket snällt:
"Lite mera yoggurt, mamma, kanske?"
Mamman smälte och gav med sig.
Var det någon som tänkte säga något om lindad kring lillfingret så kan den väl bara, snälla, vara tyst.
Jag väljer att se det som att jag belönade ett önskvärt beteende... ;-)
Med själva slutresultatet så är jag nöjd. Men vi fick vänta en halvtimme innan de blev vår tur. Sen var han nog inte så van vid att klippa så små barn. Jag menar, hur många 2,5-åringar följer instruktionen "vinkla huvudet lite till höger och sitt helt still så ska jag klippa lite kring örat". Men han var väldigt nogrann och lämna inget hår längre än vad de skulle va.
SvaraRadera